Mikael Wiehes "Jakten på Dalai Lama" er en sang mange har hørt, men få har lyttet til. Teksten forteller om en utsending som har fått i oppdrag å finne den neste reinkarnasjonen av Dalai Lama. Han har lovet at han ikke skal komme tilbake før han kan fortelle sine oppdragsgivere hvor deres prins befinner seg. Han har to tegn å holde seg til: Et fødselsmerke som ligner på en rose, og en merkelig gylden ring. Kunsten å lete Hele diktet:

Jakten på Dalai Lama

Jag är utsänd av landets ministrar för att söka vår blivande prins Och jag har lovat att jag inte ska komma tillbaks förr'n jag kan berätta för dom var han finns Jag fick två stycken tecken att hålla mej till när jag började resa omkring: ett födelsemärke som såg ut som en ros och en märklig gyllene ring Jag började leta på finare ställen dit en prins kunde tänkas gå Sen fortsatte jag på krogar och sjapp och överallt där jag kunde komma på Och jag sökte den gyllene ringen i varenda juvelerares bod Och sen gick jag ut på avskrädeshögarna bland lumpor och sopor och skrot Och jag vandrade långt och länge överallt där människor bor Och fast dom flesta väl har sina märken så var det inget som såg ut som en ros Och många har ringar och smycken och ett fåtal har mycket mer Men att allt det som glimmar inte är guld det har jag lärt mej av erfarenhet Dom fattiga i Calcutta som inte har nån mat samlar koskit och silar den för att se om det finns några osmälta risgryn kvar Och så måste också den som vill finna och inte söker för sökandets skull vara redo att leta överallt och inte vara fördomsfull Så nu sitter jag här på ett ungkarlshotell i en främmande, skrämmande stad Och bland lumpor och lort och bland trasor och stank ligger mänskliga spillror på rad Och bland dessa krokiga kroppar ska jag söka en ros och en ring För kanske just en ibland spillrorna här ska visa sej vara en prins